Kan en riktig skräckis vara meningen med livet?

Hur kan ett nytt perspektiv på verkligheten förändra våra liv? Vi kanske kan skönja ett viktigt uppdrag som handlar om att ta hand om vår personliga utveckling. Och tänk om den faktiskt bidrar i evolutionen av ett helt medvetenhetssystem vi alla är delar av (se tidigare inlägg).

Mycket pekar på att det är en utveckling som kan ta oss från rädsla till kärlek. ‘Vaddå rädsla?’, undrar kanske någon. Jo, om vi ska utvecklas till bättre människor behöver vi sannolikt göra oss av med det som begränsar oss – rädslan. Vi har en symbolisk skräckfilm framför oss, med stor förbättringspotential.

Är alla rädda?

Om någon sa att 95 procent mänskligheten är fullstoppade med rädsla och att 95 procent av våra val går per automatik och triggas av densamma, skulle nog de flesta höja på ögonbrynen. ‘Men va, det är väl ingen som går omkring och är rädd hela dagarna’, tänker nog de flesta.

Fast tänk om allt negativt vi känner en vanlig dag kommer från rädslor. Att det faktiskt är rädsla som gömmer sig bakom irritation, frustration, stress, ångest, manipulation, hopplöshet, kontroll, ilska, skvaller, strider, oro, egoism, konflikter, offerkoftor, skuld, arrogans, förakt, klagovisor … puh.

Den allra tydligaste indikatorn på rädsla är självcentrering. Att de intentioner vi har i livet i första hand handlar om oss själva … vår tid, våra behov, vår energi, vårt välstånd, vår karriär, vår hälsa, våra saker. Vi har en livsstil som går ut på att och skydda istället för att ge och samarbeta.

Men hur gör man?

Egentligen är det nog ganska logiskt att vi kan uppgradera oss till bättre och mer funktionella versioner av oss själva. Annars skulle vi nog fortfarande leva det brutala stenålderslivet. ‘Men hur gör man då?’  Som vi sa innan, vi har alla en tydlig rädsloindikator – våra negativa känslor. Vi kan stanna upp och ge oss tid att lyssna inåt när det skaver i känslolivet. När vi börjar nysta i det negativa och ärligt frågar oss varför vi känner som vi gör, hamnar vi till slut i de bakomliggande rädslorna. Där finns otryggheten, osäkerheten, rädslan för att inte duga, att bli lämnad, eller att inte passa in. De har ofta sina rötter i sådant som sårat och skadat oss.

Stopp där!

‘Men varför gräva i allt det där?’, kanske någon undrar. ‘Är det inte bättre att rädslan får ligga gömd?’ Fast tänk om rädslan försämrar kvalitén på dem vi är och begränsar vår utveckling. Den tycks även ha en tendens att förstöra våra relationer! Det kanske är som med datorer, om vi inte rensar och uppgraderar funkar de inte optimalt och kraschar till slut.

Ett långsiktigt arbete

Att rensa bort rädslor är ett omfattande arbete som kräver mycket fokus och mod. I takt med att vi möter och tar hand om de bakomliggande rädslorna blir vi successivt bättre människor – mer funktionella, samarbetsvilliga, hänsynsfulla, ansvarstagande, kärleksfulla, trygga, äkta.

Du som vill, ta gärna en titt på den här livsguiden som handlar om rädsloarbete, så fortsätter vi nästa gång vi hörs.

 English: Fear strategy
 Swedish: Rädslostrategi

Om du inte hängde med i hela resonemanget, läs gärna bloggen från början.

Text: Titti Nordieng (texten är fritt formulerad baserat på Tom Campbells teori – My Big Theory of Everything)